Informationsträffen om Ett år i Spanien/Tyskland/Frankrike hölls i fredags i Stockholm. Jag som bor mer än 4 timmar ifrån Stockholm fick åka till huvustaden i torsdags efter skolan för att slippa gå upp mitt i natten för att hinna till mötet.

 

Klockan 9.30 i fredags var det alltså dags för själva mötet och det var superkul! Det började med en massa praktisk information inför alla deltagare till Spanien, Tyskland och Frankrike. De pratade om CSN-bidrag, försäkringar osv, och det kanske låter tråkigt men det är intressant när det gäller en själv liksom, haha. Efter det åt vi god lunch tillsammmans och då satt alla vi som ska till Spanien vid ett bord. Roligt att prata med alla andra som ska göra samma sak och diskutera saker med dom om året.

När lunchen var uppäten gick vi tillbaka och fick information som var mer inriktad på Spanien. Det var en spanjorska från Spanska ambassaden där, en av våra kontaktpersoner som vi kommer ha och en tjej som har gjort samma sak som vi nu ska göra. Detta var nog det bästa under dagen. Vi fick jättemycket information om kulturen, skolsystemet och annat som kan vara bra att veta innan vi åker iväg. Jag är SÅ taggad nu. Kan det inte bara bli September någon gång?

Nu sitter jag i skolan och väntar på att klockan ska bli 15.45. Då ska jag nämligen träffa min spanskalärare Daisy och tre eller fyra tjejer till från mitt gymnasium som ska åka som utbytesstudent till samma skola som mig i Valencia. De ska bara stanna i tre månader, och fortsätter sedan sin vanliga utbildning i Sverige medan jag stannar kvar. De måste dessutom ta hem var sin spanjor och låta honom eller henne bo hos dem i tre månader, vilket mina föräldrar inte var så pepp på. (Jag har nog redan skrivit detta en gång men whatever)

Jag har faktiskt ingen aning om vad vi ska göra. Dock såg jag nyss Daisy i matsalen och hon bad mattanterna att ta fram tårta och juice så jag hoppas att det var till oss, haha! I övrigt kommer vi antagligen ta upp lite allmänna saker om hur skolan är i Spanien och så. Jag är lite rädd att Daisy bara kommer prata spanska med oss, men det kommer väl inte dröja så lång stund innan hon inser att vi inte förstår så mycket. Haha... Fast vem vet, de andra tjejerna kanske är asbra? Dock borde de inte vara det för vad jag har förstått går de i ettan, det vill säga har läst en spanskakurs mindre än mig.

OMG OMG OMG!
Alltså det här var helt sjukt. Rösten. Dansen. Utseendet. Hela scenupplägget. Det definitivt en lyckad konsert. Många av mina favoritlåtar spelades så jag är mer än nöjd. Mina favorituppträdanden under kvällen var nog Die In Your Arms, Beauty And a Beat och faktiskt Baby på grund av stämningen i arenan (sista låten). Här kommer några bilder från min första dag i Stockholm.

Åh jag blir alldeles lycklig av att titta på dessa bilder igen. Detta är definitiv ett ögonblick som jag kommer komma ihåg hela livet. Finns inget bättre än att gå på en konsert av en artist man verkligen gillar.

Vad jag har hört så dubbar de ALLT i Spanien. Varför, kan man undra. Well who the hell knows. Jag förstår verkligen inte varför. Så idag när jag tittade på "The Hunger Games: Catching Fire" trailern så kom jag på att: 1. Hungerspelen har premiär i november. 2. Jag är i Spanien i november. Dang it. Men å andra sidan så kommer jag ju bo i en stor stad så hoppas hoppas hoppas att de även visar engelsktalande filmer på vissa biografer.
Kände att just detta är baksidan med att åka till Spanien. Haha.

Los juegos del hambre: En llamas

Den meningen låter patetisk men poängen är i alla fall att jag har fått veta hos vilka jag ska spendera 10 månader hos! Fick veta lite basic fakta tidigare men nu i helgen fick jag ett mejl av familjen. Så här är det jag vet:

Familjen består av en mamma, pappa, dotter och son. Dottern är född 95, och är alltså lika gammal som mig. Sonen är 10 år. Pappan jobbar som brandman och mamman som lärare för barn som jag förstod det. De bor i en lägenhet ganska nära både skolan och centrala Valencia (sa google maps i alla fall). Dottern som heter Sandra går något som motsvarar det svenska naturprogrammet, vilket är det jag går i Sverige och antagligen även kommer gå i Spanien. Dock ska hon ta studenten nu till sommaren så jag kommer inte gå i samma skola som henne.

Mycket mer vet jag inte men jag har lagt till Sandra på facebook så jag kommer förhoppningsvis kunna hålla lite kontakt med henne där.

Tog denna bilden från wikipedia, här.

Jag har av någon anledning inte nämnt detta än men jag vet vart i Spanien jag ska bo! Tänkte dra hela berättelsen här så here we go:

I höstas berättade min spanskalärare Daisy att fyra elever skulle få chansen att åka till en skola i Valencia under tre månader på höstterminen året efter (alltså nu till hösten). Då hade jag redan börjat med ansökningen till min organisation och dessutom ville jag inte vara i Spanien i bara 3 månader utan ett helt läsår. Då kom Daisy på den smarta idén att jag skulle skriva i ansökan att jag ville komma till samma skola i Valencia som de andra från min svenska skola ska till, så det gjorde jag.

Väl på intervjun i Stockholm frågade jag lite om jag skulle få åka till den skolan i Valencia om jag blev antagen och dom som intervjuade utbrast "Jaha är det du? Jag har redan pratat med en på skolan där nere och de har både skolplats och familj till dig!". Så sen dess har jag vetat att det blir Valencia om jag nu blir antagen.

Och så då i måndags när jag hade min första spanskalektion efter att jag fick beskedet om antagningnen pratade jag lite med Daisy och hon sa att en lärare där nere håller på och väljer mellan några familjer som skulle vara bra för mig. Jag fick mailadressen till den läraren och skickade iväg ett mejl i tisdags med några frågor och jag fick svar i onsdags! Jag fick bland annat veta att det finns två familjer och att Daisy ska hjälpa honom att välja. Jag skulle tydligen få detaljer om båda familjerna också. Spännande!

Några andra roliga saker jag fick veta var...

• ...adressen till skolan. Jättekul! Jag sysselsätter mig med att gå gatorna runtomkring på Google Street View. Skolan ligger bara 10 minuter med bil till den mest centrala delen av Valencia och det tar enligt google cirka 40 minuter att gå dit.
• ...att båda värdfamiljerna jag kan komma i bor med 10 minuter gångavstånd till skolan. Det innebär ju då att jag kommer ha ca. 15 minuter in till staden med bil? Jag har bott i en ort med cirka 5000 invånare hela livet och sen kommer jag mitt i en stad... Men det är SÅ KUL! Jag ser verkligen fram emot att testa något nytt!
• ...skolan börjar runt den 15 september. Nu är ju just det datumet en söndag men det är väl förmodligen precis innan helgen där då jag börjar eller veckan efter. Jag kommer ha 3 eller 4 veckor längre sommarlov än mina kompisar.
• ...skolan slutar 22 juni 2014. Lite tråkigt att jag inte hinner hem till mina kompisars student men det får jag helt enkelt stå ut med. Kanske är lika bra. Jag hade förmodligen inte klarat av att så och titta på när min klass springer ut med sina fina studentmössor och dansar omkring och veta att jag ska gå ett år till.
• ...att jag ska få mer information under april. Ser fram emot det!

Idag bestämde jag mig för att ta tag i lite smågrejer angående året i Spanien, så på lunchen gick jag ifrån mina vänner och gick till våran internationella koordinator som jobbar på skolan. Hon jobbar helt enkelt med att skolan ska ha bra internationella kontakter, och har hjälpt mig lite under ansökningen. Det var egentligen inget speciellt jag skulle be henne om hjälp med, utan skulle bara säga att jag hade blivit antagen och hon blev jätteglad!

Sedan gick jag vidare till rektorn för att berätta om mina planer med att åka utomlands. Hon verkade superförvånad. "Utbytesstudent? Till Spanien? Hur kommer det sig?". Eeh men det är väl inte så himla konstigt, tänkte jag. "De flesta åker till USA!!" Jahaja... Tillslut tog hon i alla fall fram ett papper som jag skulle signera. På det skrev jag alltså på att jag skulle ta ett år uppehåll efter sommaren och sedan komma tillbaka. Jag frågade även om jag fick önska klass när jag kommer tillbaka och det var inget problem! Jag fick säga nu direkt vilken klass jag vill gå i så det var ju super!

Men nu ska jag ta och plugga lite matte! Prov på torsdag, tjoohoo.

De senaste två veckorna har jag varit inne på min mejl typ en gång i kvarten och uppdaterat för att se om jag har blivit antagen. Jag har väntat och väntat och det känns som att Spanien har varit det enda jag har pratat om med mina vänner. Tror de är ganska trötta på mig vid det här laget. Hur som helst. I fredags morse skulle vi ha matteprov, så jag gick in och satte mig på min plats och la mobilen upp och ner på bänken. Precis när jag hade börjat skriva började mobilen vibrera och jag hörde direkt att det var ett mejl. Fattar ni hur frustrerande det var att inte få titta!? Jag var på helspänn hela provet men så tillslut lämnade jag in det, gick och hämtade min mobil och gick ut ur klassrummet.

Först fattade jag inte om jag hade blivit antagen eller inte för det stod inte i själva mejlet men sedan öppnade jag ett bifogat dokument och möttes av texten ovan. Blev jätteglad verkligen! Dock trodde jag att jag skulle vara liksom "TJOOOHOOOO JAG SKA TILLL SPAAAANIEEEEEEN!" Men det var mer "Åh, vad roligt!". Om ni förstår, hahaha! Hur som helst så berättade jag för mamma och pappa och sen gick jag och sa det till mina kompisar och de blev glada för min skull. Kommer sakna dem jättemycket.

Jag ska alltså flytta till Spanien efter sommaren. Känns helt sjukt. Det är också jätteroligt att säga till folk. Det var till exempel en som frågade om jag ville vara tränare på friidrotten den här säsongen och jag sa att "ja gärna, men jag kan bara på vårterminen för sedan flyttar jag till Spanien". Liksom what? Låter inte sant, men jag har ju ett tag på mig att vänja mig.

I tisdags var det dags! Intervjun som jag har gått och varit lite smånervös över de senaste veckorna.
I måndags efter skolan tog jag och mamma bussen till Stockholm. Bussresan kändes snabb (trots att det egentligen var 4,5 timmar) för jag satt jag gjorde en labrapport i fysik. Halvtråkigt, men i alla fall något att döda tiden med. Runt tio kom vi fram till min syster och sedan satt vi och pratade med henne en stund innan vi alla tre gick och la oss.

Tisdagsförmiddagen spenderades i Stockholm city genom att gå i olika affärer och äta lunch. Jag hade inte varit alls nervös under dagen men när det var en timma kvar kom allt på en gång och jag blev asnervös. Vid två var jag i alla fall på Universitets- och högskolerådets (Internationella programkontoret har bytt namn) kontor. Jag behövde inte vänta många minuter i väntsalen tills två trevliga tjejer kom och hämtade mig och de andra två som skulle intervjuas.

Jag, de två andra sökande och intervjuarna satte oss i ett litet konferensrum och intervjun började. Det första vi fick göra var att presentera oss och berätta varför vi ville åka på ett utbytesår till Spanien. Därefter fick vi dra varsin lapp ur en hög. På den fanns det problem som tidigare utbytesstudenter hade haft och som vi nu skulle diskutera om hur vi skulle hantera situationen. Exempel på lappar kunde vara "Du känner dig ensam och övergiven första dagen i skolan, vad gör du?" eller "Din värdfamilj tycker att du ockuperar badrummet för länge på morgonen. Hur hanterar du situationen". Egentligen vad som helst som hade med utbytesåret att göra helt enkelt.

Efter lapparna diskuterade vi andra saker som kunde inträffa i Spanien och situationer som kan vara bra att vara förbered på. Till exempel att vi med stor sannorlikhet kommer vara sämst i klassen under året, haha. Men även andra saker som att året antagligen inte kommer vara jättelätt med språket i början. Vi fick även diskutera om hur vi tror spanjorer är och deras kultur. Allt var väldigt intressant!

Tillsist byttes de två intervjuarna ut mot en annan tjej som även pratade spanska. Först fick vi ställa frågor om Spaniens skolsystem och skolan i sig och sedan kom det jag hade varit så nervös över; delen på spanska. Vi skulle en och en berätta lite om oss själva och våra liv och sedan svara på frågor. Och hon pratade SÅ FORT. Det var jättesvårt att hänga med. Och ännu svårare var det att hitta orden till att svara. Men men... Jag vill ju åka till Spanien för att lära mig, right? Hur som helst så var det frågor om det man precis hade berättat om sig själv och några andra. Jag fick till exempel frågan om hur jag tror att Spanien och spanjorer är, och även varför jag vill åka till Spanien. Det var skitsvårt att svara på. haha. Awkward... 

Efter det fick vi träffa de första tjejerna igen och sedan var intervjun slut. Det var verkligen intressant och spännande. Nu är det bara att hålla tummarna för att jag blir antagen. I mitten av mars ska de skicka ut om jag har blivit det. Exciting!

Nu har jag tillslut lagt alla tvivel bakom mig. Jag vill åka till Spanien. Helt klart. Nu är det bara att hålla tummarna för att jag blir antagen. Jag ska på intervju på tisdag så jag hoppas att det ska gå bra.

Igår fick jag en kallelse till intervju. De ska fråga ut mig om varför jag vill åka, och även testa mina språkkunskaper lite. Intervjun kommer vara i Stockholm vecka 8, alltså veckan efter sportlovet (på vilket jag ska till Norge btw, yaaay). Jag och mamma ska ta bussen upp och kanske sova över hos min storasyster eftersom vi bor så långt ifrån. Det tar mellan fyra och fem timmar dit med buss beroende på hur många gånger bussen stannar. Jag tycker att det ska bli roligt att åka iväg, jag älskar Stockholm och det är alltid lika roligt att åka dit, hur kort tid man än är där.

Idag skickades den sista refernsblanketten in från min lärare, så nu är det inte några mer papper att ta hand om på ett tag tror jag. Skönt!

Det går upp och ner hela tiden i mitt huvud om det här utbytesåret. Ena dagen är jag jättetaggad "Klart jag vill åka! Tilda det här är ett once in a lifetime experience. Tänk vad bra jag kommer vara på spanska om ett år!". Men sen nästa dag börjar tänka på min klass, mina vänner och min familj jag har här i Sverige. Om jag bara hade åkt efter ettan hade det inte varit några problem för om jag ska vara ärlig så gillade jag inte min klass så mycket då. Men nu i tvåan har den blivit så ofantligt mycket bättre. Alla har börjat prata mer med varandra och vi har mycket roligare. Att tänka sig dem stå och hoppa på ett flak i juni 2014 och skrika "FÖR VI HAR TAGIT STUDEEEEENTEN, FY FAN VAD VI ÄR BRA" medan jag sitter i Spanien och pluggar känns inte alls bra.

Idag var jag också inne på lite utbytesbloggar och läste. Det var bland annat en tjej som hade åkt till Fankrike och kommit i en värdfamilj där det bråkades och enligt dem var det hennes fel. Hon mådde dåligt i skolan också och tillslut valde hon att avsluta sitt år utomlands och åka hem. Såna grejer gör att jag blir rädd att ens försöka.

Jag försöker se det från den ljusa sidan och tänka att jag kommer ha kvar mina vänner när jag kommer hem, men det är svårt.

Jag vet att det är tidigt, med tanke på att jag inte ens vet om jag kommer få åka iväg, men jag har börjat fundera över lite nödvändiga inköp som jag kommer behöva göra innan jag åker iväg om det nu skulle bli så. Dessutom är detta någonting jag skulle behöva fundera över även om jag inte åker.

Nu till min fundering: ska jag ha en kompaktkamera i Spanien eller använda min mobilkamera och samtidigt istället köpa ett nytt objektiv till min systemkamera? Positiva saker med en kompaktkamera är ju förstås att den är liten och lätt att ta med sig överallt. Det blir även någorlunda bra bilder med den. Om jag går för "mobilkamera+systemkamera" så är ju fördelarna att mobilen har jag alltid med mig överallt och när jag väl har med mig systemkameran så blir det jättebra bilder.

Pappa tyckte att jag skulle satsa på att köpa ett objektiv. Jag kommer ändå kunna ta ögonblicksbilder med mobilkameran och då är det lika bra att ha systemkameran för lite större händelser så att jag får riktigt fina bilder att titta tillbaka på.

Har ingen aning om hur jag ska göra men det lär ju dröja innan jag behöver bestämma mig.

Hej!

Jag skickade in ansökan den 19:e december och fick några dagar senare ett mottagningsbevis. Det innebär inte att jag kommer få åka till Spanien utan bara att de tog emot ansökan. Nu ska min spanskalärare och mentor skriva utvärderingar (eller vad man ska säga) av mig om hur de tror jag skulle klara mig som utbytesstudent i ett annat land. Min lärare i Spanska tycker att det är huuuur kul som helst att jag vill åka till Spanien så hon skriver säkert bara positiva saker, haha

När dessa papper är inlämnade av min spanskalärare kommer jag att bli kallad till en intervju. Jag vet ännu inte var men drar till med en gissning och säger Stockholm. Eftersom att "orginisationen" jag söker till har sitt kontor där känns sannorlikheten ganska stor. Det skulle dessutom vara bra, för min syster bor där och det är ju alltid kul att träffa henne! Dock är jag lite nervös för intervjun i sig... Det står att de ska testa mina språkkunskaper. Mina språkkunskaper är riktigt dåliga. Visst, de är okej för att gå tvåan på gymnasiet i Sverige, men det känns inte tillräckligt för att få åka dit. Men sen tänker jag även på att det faktiskt finns de som söker när de bara har läst spanska i ettan, och de måste väl vara sämre?

Jag ska försöka hålla bloggen uppdaterad när det händer något Spanien-relaterat. See ya!