Körkort

 
 
Idag hade jag uppkörning. Herregud. Varför kan jag inte bara vara normal och komma ihåg saker som andra människor? Och nej jag glömde inte att jag hade uppkörning, även om det låter så för tillfället.

Imorse gick jag upp tidigt (ca 10 hehe) för att hinna öva på vissa saker ett par extra gånger, exempelvis backa runt hörn, fickparkera, parkera vanligt osv för att vara väl förbered. Så när jag kände mig klar med det åkte jag och mamma och åt på McDonalds, vilket var onödigt för jag kunde inte få i mig någonting. Sedan åkte vi vidare till körskolan och väl när vi rullar in på gatan där den ligger så kommer jag på att jag inte hade med mig mitt ID-kort! Och man får inte föra upp om man inte har det med sig! Kan ni tänka er paniken? Jag hade ingen aning om var jag hade det ens en gång, så jag ringde runt till pappa och pappas tjej samtidigt som mamma ringde hennes man. Tillslut hittade pappas tjej passet så mamma fick slänga sig in i bilen och köra och hämta det. Tilläggas bör att jag bor ca 20-25 minuter ifrån Jönköping och min uppkörning började om 30 minuter. MEN mamma klarade det! haha!

Själva uppkörningen var enkel. Jag fick kontrollera spolarvätskan, vindrutetorkare och ljudsignalen på bilen innan jag åkte iväg. Rundan bestod bara av att köra genom stor rondell, parkera en gång, köra på landsväg och motorväg och sen vända på lämpligt ställe och köra tillbaka. Smidigt. Inga hörn att backa runt eller nåt sånt. Härligt. Jag fick alltså körkortet så det var skönt.



Efter uppkörningen gick jag ner till vår sjö och lyssnade på musik och njöt av att jag äntligen är klar med allt som har gett mig stress det senaste (uttryck taget från min kompis Isa, haha).



Sen har jag kört runt lite bara för att. Jag hämtade min kompis Sofia hos hennes pojkvän och så skjutsade jag runt henne lite, bland annat till vättern där det var jättefint. Vi hade jättekul men det var väldigt svårt att koncentrera sig på körningen när man har en kompis att sitta och prata och skratta med, så hon var nog med om ett par nära-döden-upplevelser men vi lever och är oskadda, haha (Förlåt för min körning vissa stunder Sofia om du läser detta hahaha)!

Dagen har i alla fall varit i stort sett superbra och jag kommer komma ihåg den länge.

I think I might have heard the highway calling


Hej mina kära vänner och välkommen till denna nya blogg!

Hejsan! Jag heter Tilda och är en 17-årig tjej från västergötland. Jag har en stor familj bestående av mamma och hennes man, pappa och hans tjej, min halvsyster och låtsasbror och mina fyra äldre (hel)syskon som alla fyra har flyttat hemifrån.

Den här bloggen ska handla om mitt liv i största allmänhet och mina förberedelser inför mitt år i Spanien som förhoppningsvis kommer att starta i slutet av sommaren 2013. Jag ska nu i höst börja skriva på min ansökan till Internationella Programkontoret och håller tummarna för att det ska gå vägen. Internationella Programkontoret är nämligen inte en vanlig organisation utan det är staten som äger den och man kan se det mer som ett stipendium än att man köper ett år som utbytesstudent och det är alltså inte säkert att man blir medtagen till programmet.

Lite random fakta om mig:

♥ går andra året på naturvetenskapsprogrammet med kemi fördjupning och tycker om det jättemycket
♥ älskar Taylor Swift, Ed Sheeran och nästan all country-musik
♥ har aldrig skrivit aktivt på en blogg under en längre tid (ska försöka skärpa mig på denna)
♥ det var när jag hittade denna bloggen jag ville åka som utbytesstudent
♥ älskar snö och ändå vill jag åka till Spanien
♥ mitt favoritprogram på tv är Svenska Hollywoodfruar... I know
♥ det bästa jag vet är att gå på konserter
♥ gillar både Twilight, Harry Potter och Hungerspelen (böckerna)
♥ är egentligen inte så himla bra på spanska
♥ mina favoritserier från USA är Suburgatory och Modern Family
♥ har varit i Frankrike, Grekland, Cypern, Tyskland, Italien och Thailand. Aldrig Spanien.
♥ måste verkligen göra mina läxor nu. puss





Hola

FÖLJ MIN BLOGG MED BLOGLOVIN HÄR.

RSS 2.0