Igår fick jag en kallelse till intervju. De ska fråga ut mig om varför jag vill åka, och även testa mina språkkunskaper lite. Intervjun kommer vara i Stockholm vecka 8, alltså veckan efter sportlovet (på vilket jag ska till Norge btw, yaaay). Jag och mamma ska ta bussen upp och kanske sova över hos min storasyster eftersom vi bor så långt ifrån. Det tar mellan fyra och fem timmar dit med buss beroende på hur många gånger bussen stannar. Jag tycker att det ska bli roligt att åka iväg, jag älskar Stockholm och det är alltid lika roligt att åka dit, hur kort tid man än är där.

Idag skickades den sista refernsblanketten in från min lärare, så nu är det inte några mer papper att ta hand om på ett tag tror jag. Skönt!

Det går upp och ner hela tiden i mitt huvud om det här utbytesåret. Ena dagen är jag jättetaggad "Klart jag vill åka! Tilda det här är ett once in a lifetime experience. Tänk vad bra jag kommer vara på spanska om ett år!". Men sen nästa dag börjar tänka på min klass, mina vänner och min familj jag har här i Sverige. Om jag bara hade åkt efter ettan hade det inte varit några problem för om jag ska vara ärlig så gillade jag inte min klass så mycket då. Men nu i tvåan har den blivit så ofantligt mycket bättre. Alla har börjat prata mer med varandra och vi har mycket roligare. Att tänka sig dem stå och hoppa på ett flak i juni 2014 och skrika "FÖR VI HAR TAGIT STUDEEEEENTEN, FY FAN VAD VI ÄR BRA" medan jag sitter i Spanien och pluggar känns inte alls bra.

Idag var jag också inne på lite utbytesbloggar och läste. Det var bland annat en tjej som hade åkt till Fankrike och kommit i en värdfamilj där det bråkades och enligt dem var det hennes fel. Hon mådde dåligt i skolan också och tillslut valde hon att avsluta sitt år utomlands och åka hem. Såna grejer gör att jag blir rädd att ens försöka.

Jag försöker se det från den ljusa sidan och tänka att jag kommer ha kvar mina vänner när jag kommer hem, men det är svårt.

Jag vet att det är tidigt, med tanke på att jag inte ens vet om jag kommer få åka iväg, men jag har börjat fundera över lite nödvändiga inköp som jag kommer behöva göra innan jag åker iväg om det nu skulle bli så. Dessutom är detta någonting jag skulle behöva fundera över även om jag inte åker.

Nu till min fundering: ska jag ha en kompaktkamera i Spanien eller använda min mobilkamera och samtidigt istället köpa ett nytt objektiv till min systemkamera? Positiva saker med en kompaktkamera är ju förstås att den är liten och lätt att ta med sig överallt. Det blir även någorlunda bra bilder med den. Om jag går för "mobilkamera+systemkamera" så är ju fördelarna att mobilen har jag alltid med mig överallt och när jag väl har med mig systemkameran så blir det jättebra bilder.

Pappa tyckte att jag skulle satsa på att köpa ett objektiv. Jag kommer ändå kunna ta ögonblicksbilder med mobilkameran och då är det lika bra att ha systemkameran för lite större händelser så att jag får riktigt fina bilder att titta tillbaka på.

Har ingen aning om hur jag ska göra men det lär ju dröja innan jag behöver bestämma mig.

Hej!

Jag skickade in ansökan den 19:e december och fick några dagar senare ett mottagningsbevis. Det innebär inte att jag kommer få åka till Spanien utan bara att de tog emot ansökan. Nu ska min spanskalärare och mentor skriva utvärderingar (eller vad man ska säga) av mig om hur de tror jag skulle klara mig som utbytesstudent i ett annat land. Min lärare i Spanska tycker att det är huuuur kul som helst att jag vill åka till Spanien så hon skriver säkert bara positiva saker, haha

När dessa papper är inlämnade av min spanskalärare kommer jag att bli kallad till en intervju. Jag vet ännu inte var men drar till med en gissning och säger Stockholm. Eftersom att "orginisationen" jag söker till har sitt kontor där känns sannorlikheten ganska stor. Det skulle dessutom vara bra, för min syster bor där och det är ju alltid kul att träffa henne! Dock är jag lite nervös för intervjun i sig... Det står att de ska testa mina språkkunskaper. Mina språkkunskaper är riktigt dåliga. Visst, de är okej för att gå tvåan på gymnasiet i Sverige, men det känns inte tillräckligt för att få åka dit. Men sen tänker jag även på att det faktiskt finns de som söker när de bara har läst spanska i ettan, och de måste väl vara sämre?

Jag ska försöka hålla bloggen uppdaterad när det händer något Spanien-relaterat. See ya!