Man skulle kunna tro att jag bara kom hem till Sverige och så var allting som vanligt igen, och visst var det så på vissa sätt men det är även många förändringar som har kommit nu efteråt. Det mest självklara är ju att jag inte längre går i samma klass som förrut. Den gamla klassen har tagit studenten (studentdagen var den värsta under hela året i Spanien) och nu går jag i trean med de som är ett år yngre. Kan meddela att det inte är så stor skillnad på 96:or och 95:or, men visst känns det konstigt att en av mina nya kompisar precis fyllde 18 och jag "snart" fyller 20.

En annan stor förändring är att min familj har flyttat. Hann bo precis tre månader i vårat gamla hus innan vi flyttade så det var okej, och jag trivs faktiskt på det nya stället också även om det är mycket mindre. Jag dammade av kameran och tog ett par bilder på hur mitt rum ser ut hittills.

Hej! Jag pratade med några kompisar igår om min blogg, och de tyckte att jag borde skriva någonting. Även pappa tyckte att jag skulle skriva ett "jag-är-hemma"-inlägg, så jag får väl göra det.

Jag är hemma. Jag har varit det i ungefär en och en halv månad och det är faktiskt otroligt skönt att vara i Sverige igen. Jag hade det jättebra i Spanien men som man brukar säga, borta bra men hemma bäst. Det jag saknar mest av allt är förstås min FANTASTISKA värdfamilj. Jag kunde allvarligt talat inte kommit i en bättre familj. Så tack till dem! Utan dem hade mitt år inte varit i närheten av vad bra det var. Åh vad jag saknar dem. De första två veckorna som jag var hemma skypade jag säkert med dem 4-5 gånger, men sedan åkte de på en månads husbilssemester i Frankrike, och har inte haft internet. Efter det åkte de till Benidorm, där de är nu, och vi har kontakt via WhatsApp nästan varje dag. Jag och min värdmamma har pratat om att jag ska åka och hälsa på dem i vår, så jag hoppas verkligen att det blir av. Min värdsyster kommer även förhoppningsvis och hälsar på i Sverige i höst så det ser jag med fram emot!

De sista dagarna i Spanien var väldigt känslosamma. Jag umgicks med familjen så mycket jag bara kunde och min värdbror satt i mitt knä mest hela tiden. I skolan hade de en överraskningsfika och jag fick en enorm nallebjörn och det första jag tänkte var att hur sjutton ska jag få hem den? Den var större än min resväska... Hur som helst fick jag hem den nu för några dagar sedan så det gick ju bra. Tack så mycket till min klass med som överraskade mig så. Fick även en bok av min kontaktperson och lite godis till hemresan.

Fredagen innan jag åkte hem (åkte en söndag) gick jag och värdsyster och klippte oss hos den galna frisören, och sen gick vi runt ganska länge på stan. När vi kom hem var det helt nedsläckt och när vi gick in i vardagsrummet möttes jag av min spanska släkt som ropade "sorpresa". Jag tar inte överraskningar så bra utan blev stel som en pinne och kunde knappt få ur ett ord. De hade dukat fram ett bord med massa goda spanska smårätter som bland annat tortilla (omelett) och små baguetter med mitt favoritkött, lomo. Jag satt helt tyst och kunde knappt prata för om jag gjorde det skulle jag börja gråta. Det gjorde jag med tillslut. Både jag och min värdmamma började gråta och en annan släkting sa att "det märks att ni har skapat ett starkt band under året ni två" och visst hade vi det.

Kvällen efter, det vill säga min sista kväll i Spanien, hade jag fått önska mat och valde på att göra en stor bocadillo "completo" (baguett/macka) fylld med lomo, bacon, ost och stekt ägg. Mums vad gott det är, men tyvärr hade ingen av oss särskilt bra aptit. När vi hade ätit upp sa de att vi skulle sätta oss i soffan, så det gjorde vi. På tv:n satte de då på en film som värdsystern hade gjort till mig med bilder från hela mitt år. Det var även lite filmer från bland annat julafton när jag sjunger "Julen är här" och "Jag såg mamma kyssa tomten" inför hela släkten, haha. Det var en väldigt fin film och jag kunde inte hålla tillbaka tårarna där heller. I slutet hade de skrivit en lång text som var otroligt fin. Blev verkligen så glad och ledsen på samma gång.

När vi hade tittat klart gick vi och la oss och jag sov min sista natt i mina värdsyskons rum. Jag kunde inte somna på flera timmar utan bara låg där och stirrade upp i taket. Tillslut var det i alla fall morgon och jag hade kanske fått 3 timmars sömn. Vi åkte till flygplatsen och stod och väntade ett tag innan jag skulle gå in genom säkerhetskontrollen. Tillslut var jag tvungen att säga hejdå och då bröt vi ihop. Vi försökte ändå göra det "snabbt och smärtfritt" men det är ju inte så lätt. Jag kramade mina värdsyskon en sista gång och gick igenom. Väl inne fick jag kliva på planet nästan direkt och det var nog lika bra för ju längre jag väntade desto mer grät jag. Sen var det lugnt på flygplanet och när jag såg mamma på flygplatsen i Frankirke började jag gråta igen. Och sedan ännu mer när jag skulle översätta ett meddelande min värdmamma hade skickat till mamma.

Sen hade jag i alla fall två dagar i Frankrike att återhämta mig lite innan jag åkte hem till Sverige och träffade resten av familjen och kompisarna. Väl hemma kan jag säga att det är som att ingen tid alls har gått. Allt är som vanligt. Det blir väl större skillnad kanske när jag börjar skolan och min klass inte längre är där. Eller när hälften av alla kompisar flyttar iväg. Vi får se helt enkelt.

Avslutar detta långa inlägg med en bild från min allra första dag hos min värdfamilj. Här hade jag kanske varit i Spanien i ungefär en timma.

I lördags hade jag bjudit hem lite kompisar för att säga hejdå innan jag åker. Lat som ajg är köpte jag hem en exotisk planka som vi åt av och jag och Fanny hade gjort fina gula och röda cupcakes som vi ställde upp som Spaniens flagga. Ehee... Sofia och Fanny hade också gjort ett roligt quiz om mig som alla fick svara på. Jag vann! Surprise surprise right?

Runt sju kom de första och de sista stannade kvar till ungefär två på natten. Jag hade en jättetrevlig kväll och inte alls sorglig faktiskt. Jag brukar annars vara ganska känslig (haha) men detta kändes inte alls som ett avsked vilket var skönt. Många av de som kom har jag dessutom träffat nu i veckan så det är ju bra! Jag tog lite bilder under kvällen och sedan hade min vän Filip kameran en hel del också så här är lite blandade bilder som jag och Filip har tagit.

Nu när jag skriver det här är mina före detta klasskompisar och spelar brännboll tillsammans. Första dagen i skolan. De ska påbörja sitt allra sista år på gymnasiet! Oscar och Sofia ringde mig precis på skype och jag fick hälsa på några människor. Jag fick bland annat prata med min lärare lite och hon sa att de redan saknar mig. Haha söta Elisabeth!

Jag kommer aldrig någonsin gå i deras klass igen och det känns bara så konstigt. Sofia, som jag har gått i samma klass som i sex år. Madde, Oscar och Pernilla som jag har fått lära känna under de två senaste åren. Isa och Linnea som kom till våran klass i tvåan. Jag kommer aldrig gå i skolan med de människorna mer!! Det är så himla tråkigt, för jag har verkligen haft en underbar gymnasietid med dem och just nu känner jag att jag vill inte alls gå med några andra än dessa fina människor.

Men men, som tur är vet jag ju att jag kommer ha kvar dem när jag kommer hem. Man kan ju vara vänner även om man inte går i samma klass (surprise surprise). Det enda tråkiga är att jag inte kommer träffa dem lika ofta längre. Meeeeen ska jag ju inte lämna Sverige än. Jag har fortfarande ett par dagar på mig då jag kan träffa dem. Puss på er.

 

Idag har jag varit i Norrköping. Min storebror Kalle fyllde nämligen 23 år i onsdags så det skulle firas hemma hos honom idag. Jag, pappa, Johanna, Carl och Lisa åkte iväg ganska tidigt för vi skulle till Lager 157 som ligger i Norrköping. Det är väldigt litet jämfört med det i Gällstad, men jag hittade i alla fall en hoodie, en stickad tröja och ett par solbrillor. Innan vi åkte till Kalle passade vi även på att äta lunch.

Väl hos Kalle åt vi en himla massa onyttigt så som kladkaka, bullar och kakor. Mums! Min syster Sanna hade även tagit sig dit från Linköping och min bror Hampus och hans fru Moa kom även de så det var skoj att träffa alla. Bara Jonna som saknades av syskonen (ja jag har en stor familj - 6 syskon).

Efter ett tags umgänge åkte vi upp på taket av Kalles lägenhetsbyggnad och kollade lite på utsikten. Mycket fint! Han bor i ett gammalt renoverat vattentorn vilket är häftigt.

Senare på kvällen åkte jag hem tillsammans med Moa och Hampus och nu är jag så trött så jag tror jag somnar sittandes vid datorn. Godnatt på er och I'll see you later.

Carl har blivit något sorts fiskefreak och vill fiska hela tiden och snäll som jag är så földe jag med honom några gånger förra veckan när vi var på Öland. Det var dessutom jättefint att vara ute under solnedgången så jag ska inte klaga.

Den fjärde augusti ringde mobilen så tidigt som 8.00. Jag och Sofia skulle till Visingsö. Efter en halvtimme av stressande (jag gick inte upp när mobilen ringde förstås) kom Sofia med bilen och vi satte kurs mot Gränna. Väl framme kom vi på att hela poängen med den här resan från början hade varit att vi skulle ta bussen som går hemifrån oss ända till Gränna, men det hade vi glömt. Oh well. Vi tog oss i alla fall ner till hamnen, parkerade bilen och kom på en färja som tog oss till Visingsö.

 

Dagen var supermysig! Vi hyrde cyklar och cyklade omkring. Vi hade tänkt att hyra en tandemcykel men de var slut tyvärr. Det var superfint väder hela dagen så vi cyklade bland annat till en badplats och tog ett dopp i Vättern. Mitt första för i år faktiskt. Vi lyckades även under resan cykla vilse så att vi fick be en Visingsöbo om hjälpen och så åt vi en god lunch på en resturang vid hamnen.

Det var väl en kort samanfattning av vår resa. Så sjukt bra dag verkligen. Det måste vi göra om nästa sommar!

Detta inlägg var tidsinställt. Jag befinner mig på Liseberg när detta publiceras.

Tjohejsan. Igår kom jag hem från Öland. Mina galna vänner Sofia, Marcus och Marcus kom och överraskade mig i torsdags. Jag blev lite smått chockad när jag fick ett mms med en bild på hotellet vi bodde på, men gick jag ut och där stod de alla tre. Så roligt! Igår spenderade vi dagen på stranden och sedan i bilen hem och sedan ett tag i Bottnaryd. Inte var det slut där heller för när vi väl var hemma i vår lilla by så åkte jag och Sofia till vår kompis Mathilda som fyllde 18 år och firade henne!

 

Idag har också varit en mycket fartfylld dag. Först åkte jag på en avskedsfest för en kompis som ska iväg till USA som utbytesstudent. Det är den andra avskedsfesten jag är på inom loppet av nån vecka och när jag har varit på dessa känner jag bara hur min egen avskedsfest kommer närmre och närmre och jag VILL INTE säga hej då till mina kompisar. Usch.

Efter att ha lämnat avskedsfesten ganska tidigt åkte jag in till Jönköpingsfesten där Fanny hade en spelning. Hon var SÅ duktig och hon spelade även två nya låtar som jag inte har hört tidigare så det var jätteskoj.

Till sist följde jag med min fina vän Madde, hennes pojkvän och ett gäng klasskompisar till honom ut på krogen. Vi satt mest och chillade och efter ett tag gick vi tillbaka till Jönköpingsfesten där någon DJ spelade. Alltså haha han skulle tydligen vara jättekänd i Sverige men jag har iiiiinte koll på den sortens musik... Nu är jag i alla fall hemma och jag borde verkligen sova för imorgon ska jag upp vid nio för att åka till Norrköping. See you later.